Triggers!

psychological-trigger-300x200

Jag och mina systrar diskuterar ofta triggers. Vad är då detta? Ofta är det mat, olika sötsaker m.m. men det kan även vara dofter, syn, kombinationer och konsistenser. En trigger är någonting som triggar igång våran beroendehjärna. Sötsaker, saltigt, knaprigt, salt och fett tillsammans, när man har handlat och är tvungen att gå förbi sötsakerna till kassan är det synen som triggar, hudkrämer med vissa dofter, doftljus, plock mat, tidningar innehållande mat är en trigger för många för att inte tala om alla substitut!

Det kan vara oerhört svårt att veta vad som är en trigger för en själv och hur den uttrycker sig i kropp och hjärna. Ett tecken som sker hos mig är att hjärnan börjar spinna, från att varit i balans och lugn och ro så känns det som om man har kopplat in högspänning i hjärnan och energin exploderar. Detta tecken blir tydligare nu när jag varit utan sockret i 4 månader, förut fick man ju denna känsla varje dag och den blev inte alls lika stark. Idag när jag får någonting på tungan som är kolhydratrikt eller innehåller socker utan att jag uppmärksammat det innan det åkt in i munnen (kan vara en sås, en bit lax som är sockrad (ja det finns!!) eller något annat) så hinner jag uppfatta att detta skall jag inte ha just för att hjärnan skickar så starka signaler. Ett annat tecken är att jag måste ha mer, det räcker inte med den biten jag tänkte äta utan jag måste ha mer och mer och det finns inget stop, reagerar jag såhär så är det inte bra för mig. ”det är bara att sluta” det värsta uttrycket jag och mina sockersystrar vet!! Nej det är inte bara att sluta och att vara sockerberoende har ingenting med karaktär att göra, det är en hjärnsjukdom med dödligt utfall om denna inte behandlas varje dag.

En trigger kan också vara en person, ett syskon, en vän, familj etc. Vissa vänner har vi omedvetet valt att umgås med för att dom gillar att äta tillsammans med oss, att unna sig mat och att äta sött och gott. Ett annat ord man använder är medberoende. Nu blir det direkt ett steg jobbigare… om vi inte kan umgås med dessa personer utan att triggas av att äta (är vanligare än vad man vågar hoppas på) så kommer vi behöva ta ett beslut om det är värt att riskera våra liv. En narkoman kan ju absolut inte umgås med narkomaner. Exakt samma är det för oss, det svåra är att vi inte kan sluta äta mat och då blir detta tecken något suddigt för oss att se och förstå.

Vi behöver personer i våran omgivning som stöttar oss, inte triggar oss, som accepterar våran sjukdom. Jag brukar säga: ”Jag kräver inte att du förstår (eftersom det är helt omöjligt för en person som inte är/har varit i samma situation) men jag kräver respekt och acceptans”.

Annonser

2 reaktioner till “Triggers!

    1. Tack för den fina kommentaren! 😀 nu kände jag att bekvämligheten smög sig på… hmmm…. 😛

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s